Överst på sidan

Arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter i och med Covid-19/Coronaviruset

Senast ändrat:
Senast ändrat: 27 maj 2020
Senast ändrat:
Kategori: Personalärenden, arbetsrätt

I och med spridningen av coronaviruset (Covid-19) i samhället har det av regeringen fattats diverse beslut för att minska den sociala kontakten, i syfte att minska smittspridningen. Arbetsgivarna får än så länge själva ansvara för hur de vill handskas med situationen inom vissa gränser, vilket reds ut nedan.

1 Vad är Covid-19?

Covid-19 är en virussjukdom som ger symtom som feber, hosta, luftvägsbesvär och i vissa fall lunginflammation. Covid-19 har snabbt spridit sig över världen och har av Världshälsoorganisationen (WHO) klassats som en pandemi. De flesta som smittas av Covid-19 blir lindrigt sjuka men för äldre personer och personer med bakomliggande sjukdomar har det visat sig vara en dödlig sjukdom.

2 Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar

Arbetsgivaren ansvarar för att hålla en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. I och med spridningen av Covid-19 ska en riskbedömning göras för smitta och smittspridning, därefter kan det vara nödvändigt att vidta vissa skyddsåtgärder för att minska spridningen.

Det är i dag upp till arbetsgivaren att själv avgöra vilka åtgärder som bör vidtas för att minska smittspridningen. Det är många som t.ex. väljer att upprätta en policy om distansarbete för att minska den sociala kontakten.

3 Arbetsgivarens arbetsledningsrätt

Arbetsgivaren har en långtgående arbetsledningsrätt, vilket innebär en fri rätt att leda och fördela arbetet på arbetsplatsen. Detta utgör en allmän rättsprincip som kan tillämpas ensidigt av arbetsgivaren. Arbetsledningsrätten ger arbetsgivaren en bestämmanderätt och medför t.ex. en rätt att omorganisera verksamheten, omplacera arbetstagare och införa nya metoder.

För att applicera denna rätt på situationen med Covid-19 i samhället är det upp till arbetsgivaren att avgöra om t.ex. arbetstagarna ska fortsätta jobba på som vanligt eller om arbete ska utföras hemifrån. Arbetstagaren är skyldig att följa det beslut som fattas och kan inte kräva att t.ex. arbeta hemifrån. En arbetstagare som motsätter sig arbetsgivarens beslut och väljer att stanna hemma utan godkännande kan bli uppsagd p.g.a. arbetsvägran.

En arbetsgivare kan även besluta att en arbetstagare inte får komma till arbetet under en tid p.g.a. att personen i fråga nyligen är hemkommen från en resa till ett land som av Utrikesdepartementet klassat som riskområde.

4 Om arbetstagare är sjuk

En arbetstagare som blir sjuk kan vara hemma från arbetet upp till 14 dagar utan läkarintyg. Detta är nytt för i år och är en direkt följd av spridningen av Covid-19, tidigare behövde läkarintyg uppvisas från sjukdag åtta. Denna utökning gäller oavsett sjukdom och även i de fall en arbetstagares barn är sjukt.

Regeringen har vidare valt att slopa karensdagen, d.v.s. den första sjukdagen som arbetstagaren normalt inte får ut någon ersättning för, i syfte att få fler som känner av symtom att stanna hemma även om det är lindriga. Vidare har även beslut tagits att lyfta ersättningsansvaret från arbetsgivaren till staten. Arbetsgivaren är normalt skyldig att betala ut sjuklön för de första 14 sjukdagarna men detta har tillfälligts ändrats för att ekonomiskt stötta näringslivet.

5 Skyldig att betala lön

Fattar en arbetsgivare beslut om att samtliga/några arbetstagare ska arbeta hemifrån eller om verksamheten stängs ned under en period, vilket medför att arbetstagarna inte kan arbeta, ska lön fortfarande utbetalas. En arbetsgivaren kan t.ex. inte tvinga en arbetstagare att ta ut semester i samband med ett sådant beslut.

6 Arbetsgivare som är ekonomiskt pressade till följd av Covid-19

6.1 Negativ ekonomisk påverkan

Spridningen av Covid-19 har medfört stora ekonomiska konsekvenser. Försäljningen har på många håll minskat och vissa företag har knappt några inkomster alls i denna tid då de valt att tillfälligt stänga. Regeringen har fattat diverse beslut för att ekonomiskt underlätta för arbetsgivare, vilket klargörs i följande punkter.

6.2 Sänkta arbetsgivaravgifter

Regeringen har föreslagit att sänka arbetsgivaravgifterna mellan 1 mars och 30 juni 2020. Förslaget väntas träda i kraft den 6 april och kommer då gälla retroaktivt. Förslaget innebär att arbetsgivare endast kommer behöva betala ålderspensionsavgiften under denna period. Förslaget föreslås vidare gälla för maximalt 30 arbetstagare och på den lön som inte överstiger 25 000 SEK.

6.3 Korttidsarbete

En arbetsgivare som är svårt ekonomiskt pressad p.g.a. Covid-19 kan från och med den 7 april ansöka om korttidsarbete hos Tillväxtverket. Korttidsarbete innebär att en arbetstagare går ned i arbetstid och lön men ändå kan få ut upp till 90 procent av sin lön då staten ger ekonomiskt stöd. Detta är ett sätt att slippa säga upp en arbetstagare och skapar en möjlighet att snabbt återhämta sig om läget i samhället vänder.

6.4 Permittering

Permittering innebär att en arbetstagare inte tilldelas något arbete under en period trots att dennes anställning kvarstår. Detta kan bli aktuellt då en arbetsgivare inte kan erbjuda lika mycket arbete som tidigare, vilket är fallet för många nu i coronatider. Då anställningen finns kvar ska permittering inte förväxlas med uppsägning. Under permittering ska arbetstagaren vara tillgänglig för arbete och återgå om arbetsgivaren så önskar.

Huvudregeln är att en arbetstagare som permitteras har rätt till samma lön och anställningsförmåner under denna period. Denna rätt kan dock avtalas bort i kollektivavtal. Arbetstagaren kan alltså bli utan lön under permitteringen om det framgår av tillämpligt kollektivavtal.

6.5 Uppsägning

Om arbetsgivaren inte har tillräckligt med pengar för att bedriva sin verksamhet eller betala ut löner till sina anställda föreligger arbetsbrist, vilket är en laglig grund för uppsägning. Uppstår arbetsbrist till följd av Covid-19 har alltså arbetstagaren rätt att säga upp sina anställda. Det finns dock vissa regler som måste tas hänsyn till, som t.ex. omplaceringsskyldigheten och turordningsreglerna. Arbetsgivarens omplaceringsskyldighet innebär att hen måste se till möjligheterna att omplacera en anställd innan hen sägs upp. Turordningsreglerna kan förklaras som en princip om "Sist in, först ut". Det är alltså den person som senast blev anställd som ska sägas upp vid arbetsbrist, det finns dock vissa undantag från detta.

7 Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan sägas att ansvaret för att vidta lämpliga åtgärder på arbetsplatsen ligger på arbetsgivaren. Arbetsgivaren har ett långtgående arbetsmiljöansvar och en arbetsledningsrätt, vilket innebär att arbetsgivaren ensidigt kan besluta om arbetstagarna ska fortsätta gå till arbetet eller om arbete ska ske hemifrån eller inte alls. Väljer arbetsgivaren att stänga ned arbetsplatsen under en period, och det inte är möjligt att utföra arbetet på distans, ska lön ändå utgå.

En arbetstagare som är sjuk ska vara hemma från arbetet, det krävs inget läkarintyg fram till sjukdag 15.

För att hjälpa arbetsgivare som har hamnat i en pressad ekonomisk situation till följd av Covid-19 har regeringen bl.a. beslutat att sänka arbetsgivaravgifterna. Vidare är det från den 7 april möjligt att ansöka om korttidsarbete. En arbetsgivare kan även välja att permittera en arbetstagare vilket kan göras med eller utan lön beroende på vad som framgår av kollektivavtal. Slutligen har arbetsgivaren en möjlighet att säga upp anställda p.g.a. arbetsbrist om det inte finns tillräckligt med pengar för att bedriva verksamheten och/eller betala ut löner.

Hämtningsbara mallar och exempel i Word- och PDF-format

Betygsätt den här handledningen