Kallelse till bouppteckning - Dödsbo

En kallelse till en bouppteckning är ett dokument som skickas ut till en avlidens samtliga dödsbodelägare, efterarvingar och eventuell efterlevande make/sambo. Kallelsen innehåller tid och plats för när bouppteckningen ska genomföras och fungerar alltså som en inbjudan till dödsbodelägarna att infinna sig.

Vad är det för nåt?

En bouppteckning är en skriftlig handling som enligt lag ska redovisa en avliden persons tillgångar och skulder. Det är den person som har mest insyn över den avlidnes ekonomi som ansvarar för att en bouppteckning kommer till stånd, det är alltså denna person som ska se till att kallelser till bouppteckningsförrättelsen kommer iväg. Detta är vanligtvis efterlevande make/maka eller sambo. I lagen ställs det upp ett krav på att en bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsdagen. Till en sådan förrättning måste alla dödsbodelägare, efterarvingar och eventuell efterlevande make/sambo kallas .

Dödsbodelägare är de som har en direkt rätt till arv efter den avlidne, d.v.s. bröstarvingar och eventuella arvingar som framgår av testamente, d.v.s. universiella testamentstagare.

Efterarvingar har arvsrätt i andrahand vilket innebär att de har rätt till arv först efter en viss dödsbodelägare avlidit. Dödsbodelägaren förvaltar alltså en efterarvinges del av arvet fram till dess. Efterarvingar utgörs ofta av gemensamma bröstarvingar, d.v.s. barn eller barnbarn.

Exempel arv till efterarvinge:

Anna och Johan är gifta och har tillsammans barnet Nisse. Anna har även sedan tidigare barnet Doris. Avlider Anna kommer Nisse, som är bröstarvinge, först att få ut sin del av arvet när även Johan avlider. Johan kommer förvalta Nisses arv fram tills även han avlider. Doris kommer dock få ut sin del av arvet direkt då hon inte är Johans bröstarvinge utan räknas som särkullbarn.

Värdet av Annas kvarlåtenskap uppgår till 1 000 000 SEK.
Johan kommer tilldelas 500 000 SEK och Doris 500 000 SEK.

När Johan avlider uppgår värdet av hans kvarlåtenskap till 2 000 000 SEK.
Nisse kommer tilldelas det totala beloppet varav 1 000 000 SEK räknas som arv från Anna och 1 000 000 SEK som arv från Johan.

Hur fungerar det?

Kallelse till en bouppteckning ska enligt lag ske i "god tid". Med det avses två veckor innan om den som ska kallas bor i Sverige och fyra veckor innan om den som ska kallas bor utomlands. Det är väldigt viktigt att kallelsen är korrekt, har t.ex. någon av dödsbodelägarna inte delgivits kallelse måste bouppteckningen göras om. Det ställs dock inget krav på att alla dödsbodelägare deltar vid förrättningen av bouppteckningen men alla berörda ska ha chans att göra det. Väljer en person att inte närvara måste det till bouppteckningen bifogas kallelsebevis, kallelseintyg eller fullmakt, för att bevisa att personen i alla fall blivit kallad, innan handlingen lämnas till Skatteverket för registrering. Bifogas inget av de angivna alternativen kommer Skatteverket inte att acceptera handlingen och bouppteckningen kommer att få göras om på nytt.

Av kallelsebrevet ska det framgå vilken person bouppteckningen gäller samt datum, tid och plats för förrättningen. Det är även lämpligt att det framgår att det inte är något krav på närvaro och att förrättningen ändå kan äga rum. Det behöver upprättas en kallelse per dödsbodelägare och när det är gjort ska det med post eller e-post skickas till de berörda. Lagen ställer inger krav på att kallelserna ska signeras men det kan göras om så önskas.

Tillämplig lag

Ärvdabalk (1958:637)

Ändra mallen?

Du fyller i ett formulär. Dokumentet utarbetas direkt efter hand som du besvarar frågorna.

Till sist får du det i Word- och PDF-format. Du kan ändra och återanvända det.