Anläggningsarrende Fyll i mallen

Hur fungerar det?

1. Välj den här mallen

Börja genom att klicka på "Fyll i mallen"

1 / Välj den här mallen

2. Fyll i dokumentet

Besvara några få frågor, så skapas dokumentet automatiskt.

2 / Fyll i dokumentet

3. Spara - Skriv ut

Dokumentet är klart. Du kommer att få det i Word- och PDF-format. Du kan ändra det.

3 / Spara - Skriv ut

Anläggningsarrende

Senast ändrat Senast ändrat 2024-01-02
Format FormatWord och PDF
Storlek Storlek3 till 5 sidor
4,5 - 3 röster
Fyll i mallen

Senast ändratSenast ändrat: 2024-01-02

FormatTillgängliga format: Word och PDF

StorlekStorlek: 3 till 5 sidor

Betyg: 4,5 - 3 röster

Fyll i mallen

Ett anläggningsarrende är en typ av nyttjanderätt där en jordägare upplåter jord för brukande till annan. Syftet med upplåtelsen ska vara för arrendatorn, d.v.s. den som tilldelas nyttjanderätten, att bedriva någon form av verksamhet på marken, dock inte jordbruk (då ska ett avtal om jordbruksarrende upprättas).

Ett anläggningsarrende ska upplåtas med antingen redan existerande byggnader eller en rätt för arrendatorn att uppställa egna byggnader. För att det ska klassas som ett anläggningsarrende och inte ett lägenhetsarrende ska byggnaderna, alternativt de byggnader som kommer upprättas, vara av mer än ringa betydelse för verksamheten.

Exempel på vanliga anläggningsarrenden är bensinstationer, fabriker och vindkraftverk. Parterna i ett avtal om anläggningsarrende kan vara både privatpersoner, d.v.s. fysiska personer, och företag, d.v.s. juridiska personer. Endast företag kan dock vara arrendator då syftet med upplåtelsen ska vara att bedriva verksamhet.

Är det ett kontor eller en annan affärslokal som ska hyras för att bedriva verksamhet är det inte ett arrendeavtal som ska upprättas utan ett hyresavtal. För kontorsutrymme ska ett hyresavtal för kontor upprättas medan ett hyresavtal för affärslokal ska upprättas då en lokal ska hyras för andra affärssyften, t.ex. bedriva affär eller salong.


Hur fungerar det?

Ett avtal om anläggningsarrende upprättas gemensamt av en jordägare och en arrendator. Parterna har avtalsfrihet i många hänseende och kan alltså avtala om vad de vill. Det ställs dock krav på att avtalet är skriftligt och viktigt att ha med är uppgifter till parterna, arrendets omfattning, avtalsperiod och uppsägning, den ersättning som ska utgå samt vad som händer vid avtalsbrott.

Ett avtal om anläggningsarrende ska upprättas på bestämd tid och ska löpa under minst ett år. Det ställs vidare krav på att avtalsperioden ska vara kortare än arrendatorns livstid. Avtalet ska sägas upp för att upphöra att gälla, har ingen annan uppsägningstid avtalats ska uppsägning ske senast sex månader före avtalsperiodens slut. Underlåter parterna att säga upp avtalet eller om uppsägning inte sker i rätt tid förlängs det med samma tid som arrendetiden, dock längst fem år om parterna inte kommit överens om annat.

Arrendatorn har, om inget annat avtalats, en indirekt besittningsrätt till den jord som upplåtits. Detta medför en rätt till skadestånd, d.v.s. ekonomisk ersättning, till följd av jordägarens uppsägning. Skadeståndet ska ersätta arrendatorn för de förluster som en uppsägning av arrendet inneburit, t.ex. utebliven försäljning eller produktionskostnader. Indirekt besittningsskydd ska inte förväxlas med direkt besittningsskydd som innebär att arrendatorn har rätt till att förlänga avtalet vid jordägarens uppsägning, d.v.s. att avtalet fortsätter löpa trots att jordägaren meddelat önskan att frånträda det. Direkt besittningsskydd gäller t.ex. vid jordbruksarrende.

Parterna kan välja att avtala bort besittningsskyddet, d.v.s. arrendatorns rätt till ekonomisk ersättning till följd av uppsägning. Om så görs har alltså arrendatorn inget skydd mot jordägarens uppsägning. Det finns vissa undantag som inte omfattas av besittningsskyddet som t.ex. då arrenderätten har förverkats eller då arrendatorn inte uppfyllt sina skyldigheter enligt avtalet.

När avtalet är upprättat ska det signeras av båda parterna. Var part bör därefter behålla var sitt exemplar. Arrendatorn kan om så önskas ansöka om inskrivning av arrendet i fastighetsregistret hos Lantmäteriet. Genom inskrivning kan arrendatorn säkerställa att rättigheten även gäller mot en ny ägare till fastigheten.


Tillämplig lag

Allmänna bestämmelser om arrende återfinns i kap. 8 Jordabalken (1970:994). Specialregler gällande anläggningsarrende återfinns i 11 kap. Jordabalken (1970:994).

De flesta regler som finns i Jordabalken gällande anläggningsarrende är dispositiva, parterna är alltså i mångt och mycket fria att avtala om annat.


Ändra mallen?

Du fyller i ett formulär. Dokumentet utarbetas direkt efter hand som du besvarar frågorna.

Till sist får du det i Word- och PDF-format. Du kan ändra och återanvända det.

Fyll i mallen