2025-08-06
Besvara några få frågor, så skapas dokumentet automatiskt.
Dokumentet är klart. Du kommer att få det i Word- och PDF-format. Du kan ändra det.
Franchise är en typ av affärsmodell där utomstående kan "hyra" ett affärskoncept mot en avgift. Oberoende egenföretagare kan med andra ord använda en redan existerande affärsmodell och en redan existerande produkt eller tjänst för sin egen verksamhet men under annans namn.
Ett franchiseavtal används för att fastställa villkoren för affärsförbindelsen mellan parterna.
Exempel: Företag A har ett utvecklat verksamhetskoncept med ett starkt varumärke och trogen kundkrets. Företag B vill starta en verksamhet men har ingen kundkrets eller egen idé.
Genom att företag A och B upprättar ett franchiseavtal ges B rätt att använda A:s verksamhetskoncept och varumärke och får på så sätt tillgång till både kunder, know-how och liknande. Företag A gynnas ekonomiskt genom avgifter som företag B ska betala i utbyte mot nyttjanderätten.
Nej, det ställs inte upp något krav i lag på att ett franchiseavtal upprättas skriftligen men i praktiken görs det i princip alltid. Upprättas ingen skriftligt avtal ökar risken för framtida tvister om vad som överenskommits.
Franchise är en väg för företagare att expandera sin verksamhet utan att själva investera. Att ingå franchiseavtal gör det möjligt för en verksamhet att växa utan någon större ekonomisk risk eller organisatoriskt ansvar då detta sköts av franchisetagaren, d.v.s. den som önskar "hyra" det existerande konceptet. Franchisegivaren, d.v.s. den som äger varumärket som är föremål för franchise, drar ekonomisk nytta från detta genom att franchisetagaren betalar diverse avgifter för att få bruka franchisegivarens koncept och varumärke.
För en person som går i tankarna att starta en egen verksamhet kan franchise vara en god idé då franchisegivaren redan har byggt upp en fungerande verksamhet och kundkrets. En franchisetagare ges rätt att nyttja både franchisegivarens varumärke, know-how, namn och liknande. En annan fördel med denna typ av affärskoncept är att franchisegivaren ger löpande råd och instruktioner kring hur verksamheten ska bedrivas. Franchisegivaren är vidare skyldig att tillhandahålla handböcker där all relevant information gällande verksamheten och dess bedrivande finns.
Vid ingående av en franchiserelation ska en inträdesavgift betalas till franchisegivaren, d.v.s. den som äger franchiseverksamheten. Detta kan förklaras som en startavgift som brukar motsvara ett engångsbelopp.
När verksamheten har påbörjats ska franchisetagaren, d.v.s. den som ska bedriva verksamhet under annans namn, betala löpande franchiseavgifter till franchisegivaren, vilket brukar motsvara en procentuell del av omsättningen eller en fast t.ex. månadsavgift. Denna typ av avgift medför fortsatt rätt att använda franchisegivarens varumärke.
För att bevara en enhetlig marknadsföring för en franchisekedja ska franchisetagarna även betala en marknadsföringsavgift till en gemensam marknadsföringsfond, franchisegivaren ansvarar sedan för att skapa samtligt marknadsföringsmaterial. Marknadsföringsavgiften kan antingen vara fast eller bestämmas till en procentuell andel av omsättningen.
Ett franchiseavtal upprättas mellan en franchisegivare, d.v.s. den som äger affärskonceptet som ska bli föremål för franchise, och en franchisetagare, d.v.s. den som ska "hyra" affärskoceptet och bedriva egen verksamhet utifrån det.
Parterna i ett franchiseavtal ska vara företag, d.v.s. juridiska personer eller enskilda firmor.
En privatperson kan inte vara part i ett frachiseavtal. Önskar en person ingå ett franchiseavtal i eget namn ska först en enskild firma öppnas.
Ett frachiseavtal upprättas normalt på bestämd tid, d.v.s. mellan bestämda datum, med möjlighet till förlängning. Den första avtalsperioden upprättas ofta på några år.
Det är även möjligt att upprätta ett franchiseavtal tillsvidare, d.v.s. utan begränsning i tid, men det är inte lika vanligt då en franchisegivare normalt vill behålla större kontroll. Ett avtal som löper tillsvidare måste sägas upp för att upphöra att gälla.
När avtalet är upprättat ska det signeras av båda parter. Då avtalsparterna är juridiska personer, d.v.s. ett företag, ska en firmatecknare signera avtalet i deras ställe. Signering kan antingen ske för hand eller elektroniskt.
Sker signering elektroniskt ska den färdigsignerade versionen tilldelas båda parter. Sker signering för hand bör avtalet upprättas och signeras i två exemplar så att båda kan behålla var sitt.
Nej, det ställs inget krav på notarisering för att ett franchiseavtal ska vara giltigt.
Nej, ett franchiseavtal ska inte registreras någonstans.
Nej, det ställs inte upp något krav på att ett franchiseavtal bevittnas.
Vid upprättandet av ett frachiseavtal använder franchisegivaren vanligtvis samma grund och avtalsmall för samtliga franchisetagare. Stora delar är alltså vanligtvis förbestämda även om det finns utrymme för enskild förhandling av avalsvillkoren. Av avtalet ska följande information framgå:
Det finns ingen specifik lag som reglerar hur ett franchiseavtal ska upprättas utan det är främst de allmänna avtalsrättsliga reglerna i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område som är tillämpliga.
Det finns dock regler för vad en franchisegivare ska informera om innan ett avtal ingås i lagen (2006:484) om franchisegivarares informationsskyldighet.
Andra lagar som får betydelse vid ingåendet av en franchiserelation är marknadsföringslagen (2008:486), konkurrenslagen (2008:579) och varumärkeslagen (2010:1877).
Du fyller i ett formulär. Dokumentet utarbetas direkt efter hand som du besvarar frågorna.
Till sist får du det i Word- och PDF-format. Du kan ändra och återanvända det.
Handledningar som hjälper dig
Franchiseavtal - mall, exempel online - Word och PDF
Land: Sverige
Word och PDF
5 till 7 sidor