Kommissionsavtal

Vad är ett kommissionsavtal?

Ett kommissionsavtal är en typ av distributionsavtal och innebär en affärsförbindelse mellan två parter där en kommissionär säljer eller köper varor i eget namn men för en kommittents räkning. Avtalet innebär alltså en typ av uppdrag där kommissionären arbetar för kommittenten mot ersättning.

Utåt sett framstår det som att kommissionären säljer/köper sina egna varor och i de flesta fall är den tredje mannen inte medveten om det bakomliggande affärsförhållandet.

Exempel: Företag A (kommittenten) äger varorna och anlitar företag B (kommissionären) för att sälja dem. Dessa parter reglerar sitt samarbete i ett kommissionsavtal.

När företag B sedan säljer varorna ingår denne köpeavtal i eget namn med slutkund. För slutkunden framstår det som att företag B är den faktiska säljaren men denne är i själva verket endast en mellanhand och äger inte varorna i fråga. Företag B blir dock juridiskt bunden av avtalet med slutkund och ansvarar alltså för leverans, varornas kvalité, eventuella fel och liknande medan intäkterna för försäljningen tilldelas företag A.

Vad är skillnaden mellan ett kommissionsavtal, återförsäljaravtal och agentavtal?

Detta avtal ska inte förväxlas med ett agent- eller ett återförsäljaravtal, som är andra typer av distributionsavtal. Vad som skiljer avtalen åt är framförallt vilken risk som läggs på parterna samt om en affär med tredje man görs i eget eller annans namn.

Ett återförsäljaravtal skiljer sig från ett kommissionsavtal på så sätt att en återförsäljare säljer varor i eget namn för egen räkning, medan en kommissionär säljer/köper varor i eget namn för annans räkning. En återförsäljare köper vidare in varor och säljer de vidare medan en kommissionär endast fungerar som en mellanhand. En återförsäljare tar alltså en större ekonomisk risk.

Ett agentavtal är mer likt ett kommissionsavtal än ett återförsäljaravtal i och med att risken för varorna inte går över från ägaren. Vid både ett agent- och kommissionsförhållande säljs eller köps varor för annans räkning, skillnaden ligger i att en agent gör det i annans namn medan en kommissionär gör det i eget namn.

Hur ser kommittentens respektive kommissionärens ansvar ut gentemot slutkund?

I ett kommissionsförhållande handlar en kommissionär i eget namn men för annans, kommittentens, räkning. Kommissionären köper eller säljer alltså varor på uppdrag av kommittenten och är den som ingår det faktiska avtalet med slutkund och ansvarar för att det fullgörs. Uppstår fel i vara, leveransförsening eller liknande är det alltså kommissionären som bär ansvaret för detta även om denne aldrig tilldelas äganderätten till egendomen i fråga. Slutkund kan alltså inte vända sig direkt till kommittenten med några krav.

Måste denna typ av avtal upprättas?

Nej, det ställs inte upp något krav på att ett kommissionsavtal upprättas skriftligen men för att undvika framtida tvister om vad som överenskommits är det starkt rekommenderat.

Vem kan upprätta denna typ av avtal?

Ett kommissionsavtal upprättas gemensamt mellan en kommissionär och en kommittent. Parterna i detta avtal kan antingen vara privatpersoner, d.v.s. fysiska personer, eller företag, d.v.s. juridiska personer.

Kommissionären ska sälja/köpa varor i kommittentens namn för kommitentens räkning och fungerar som en mellanhand. Utåt sett framstår det som att kommissionären säljer/köper sina egna varor.

Hur lång period kan avtalet vara gällande?

Avtalet kan antingen upprättas på bestämd tid, tillsvidare eller fram tills det uppdrag som omfattas av avtalet är uppfyllt.

Ett avtal som löper på bestämd tid upphör att gälla vid ett förbestämt datum. Ett avtal som i stället löper tillsvidare måste sägas upp för att upphöra att gälla och avtalet löper ut efter beaktande av en uppsägningtid.

Omfattar avtalet ett begränsat antal varor som antingen ska säljas eller köpas kan avtalsperioden kopplas till fullgörandet av detta uppdrag och löper då ut i samband med detta.

Vad ska göras efter avtalet upprättats?

När avtalet är upprättat ska det signeras av båda parterna. Då en part är en juridisk person, d.v.s. ett företag, ska en firmatecknare signera avtalet i dennes ställe. Signering kan antingen ske för hand eller elektroniskt.

Sker signering elektroniskt ska den färdigsignerade versionen skickas till båda parterna. Sker signering för hand bör avtalet upprättas och signeras i två exemplar så att båda kan behålla var sitt.

Vilka dokument ska bifogas avtalet?

Det ställs inga krav på att några dokument bifogas ett kommissionsavtal men ska en kommissionär sälja varor för kommitentens räkning är det vanligt att bl.a. bifoga varulistor eller produktbeskrivningar för varorna i fråga.

Det är även vanligt att bifoga prislistor och provisionstabeller. Ersättning till kommissionären utgår helt eller i största del i provision utefter prestation.

Är det nödvändigt med notarisering för att avtalet ska vara giltigt?

Nej, det ställs inget krav på notarisering av avtalet.

Ska avtalet registreras någonstans?

Nej, avtalet ska inte registreras någonstans.

Ska avtalet bevittnas?

Nej, det ställs inget krav på att avtalet bevittnas.

Vad ska ett kommissionsavtal innehålla?

Det finns inga formkrav för hur ett kommissionsavtal ska upprättas men för att undvika oklarheter bör samtliga villkor för affärsförbindelsen framgå. Viktigt är t.ex. att följande information inkluderas:

• Uppgifter till parterna
• Beskrivning av vad som förväntas av parterna
• Vilken ersättning som ska utgå till kommissionären samt betalningsvillkor
• Eventuellt konkurrensförbud, d.v.s. om kommissionären ska vara begränsad till att endast sälja/köpa varor för kommittentens räkning
• Särskilda villkor, t.ex. om det ställs krav på en minsta volym som en kund måste köpa eller ett minsta belopp som kommissionären inte får gå under vid en försäljning
• Avtalsperiod och eventuell uppsägningstid
• Hur avtalsbrott ska hanteras, d.v.s. en situation där någon av parterna bryter mot vad som överenskommits

Vilka lagar är tillämpliga på kommissionsavtal?

Regler beträffande kommissionsavtal finns i kommissionslagen (2009:865). Lagen är dock i många fall dispositiv vilket innebär att avtalsvillkor har företräde framför vad som framgår i lag. Är det dock en konsument som är kommittent och ett företag som är kommissionär gäller detta endast om avtalsvillkoren är mer fördelaktiga för konsumenten. Ett avtalsvillkor som inskränker konsumentens rättigheter enligt lag är ogiltigt vilket innebär att lagen i dessa fall får företräde.

Ytterligare bestämmelser rörande konsumentförhållanden återfinns i konsumentköplagen (1990:932) och vidare är även de allmänna avtalsrättsliga reglerna i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område är tillämpliga.

Ändra mallen?

Du fyller i ett formulär. Dokumentet utarbetas direkt efter hand som du besvarar frågorna.

Till sist får du det i Word- och PDF-format. Du kan ändra och återanvända det.