Besvara några få frågor, så skapas dokumentet automatiskt.
Dokumentet är klart. Du kommer att få det i Word- och PDF-format. Du kan ändra det.
Ett konkurrensavtal är en överenskommelse mellan en arbetsgivare och en arbetstagare och innebär ett förbud för arbetstagaren att ta anställning hos ett konkurrerande företag, eller starta en egen med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet. Med konkurrerande verksamhet förstås företag inom samma marknad/bransch som kämpar om samma kunder.
Genom att upprätta ett konkurrensavtal kan en arbetsgivare garantera att känslig företagsinformation inte delas med konkurrenter samt förhindra att eventuella specialkunskaper som arbetstagaren besitter används i konkurrerande verksamheter.
Ett konkurrensavtal medför en begränsning i vart en arbetstagare får ta anställning, samt vilken typ av egen verksamhet hen får starta och bedriva. Ett sekretessavtal å andra sidan syftar till att skydda konfidentiell information och förbjuder en arbetstagare att dela känslig information kring arbetsgivaren med utomstående.
Är syftet med upprättandet av avtalet endast att skydda företagshemligheter och konfidentiell information från att komma ut till obehöriga ska ett sekretessavtal upprättas i stället. Ett konkurrensavtal kan vidare kompletteras med ett sekretessavtal då det senare kan vara betydligt mer omfattande än ett konkurrensavtal som måste vara skäligt för att vara juridiskt bindande.
Ett konkurrensavtal kan vara aktuellt att upprätta vid flera olika typer av avtalsförhållanden. Utöver vid anställningsförhållanden är det ofta aktuellt vid bl.a. företagsöverlåtelser, upprättande av aktieägaravtal/bolagsavtal och franchiseavtal. Oavsett vilket typ av avtalsförhållande som ligger till grund för konkurrensavtalet medför det en begränsning av handlingsfriheten, den som är bunden är förbjuden att fritt använda sin kompetens inom ett visst område.
Vad som skiljer de olika typerna av konkurrensavtal åt är syftet med dem. Ett konkurrensavtal som upprättas i samband med att en anställning ingås syftar till att skydda arbetsgivarens företagshemligheter och annan konfidentiell information från att spridas till obehöriga, samt att förhindra att arbetstagaren tar med sig kunskap kring kunder, arbetsgivarens arbetssätt och liknande till en konkurrent. Syftet med ett konkurrensavtal som t.ex. upprättas i samband med uppstart av ett nytt bolag syftar å andra sidan till att skydda ett investeringsvärde, varumärke eller hel affärsidé.
Detta dokument kan användas för att reglera konkurrens i ett anställningsförhållande, önskas konkurrens regleras på annan grund ska i stället ett allmänt konkurrensavtal upprättas.
Bryter en arbetstagare mot ett konkurrensavtal kan det få negativa ekonomiska konksekvenser för arbetstagaren. Sker avtalsbrottet under pågående anställning kan det till att börja med leda till uppsägning eller avskedande. Detta kan dock bli aktuellt även om något konkurrensavtal inte upprättas då det kan anses strida mot arbetstagarens lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren.
Har parterna avtalat om vite, d.v.s. ett förbestämt belopp som ska ska betalas i ersättning vid eventuellt brott mot konkurrensavtalet, är arbetstagaren skyldig att utge det till arbetsgivaren vid en sådan situation.
Utgivande av vite påverkar inte möjligheten att även kräva skadestånd. En arbetsgivare som lider skada av en arbetstagares brott mot ett konkurrensavtal har alltså rätt att kräva skadestånd även om vite redan utbetalts förutsatt att skadan överstiger vitesbeloppet.
Nej, det ställs inte upp något krav på att ett konkurrensavtal upprättas i samband med att en anställning ingås men det hör till vanligheten, då det brukar vara av arbetsgivarens intresse att försäkra att arbetstagaren inte samlar på sig information om verksamheten/branschen för att sedan ta med sig till konkurrent.
Företagshemligheter är redan skyddade enligt lag men att upprätta ett konkurrensavtal ger ett bredare skydd i och med att det även omfattar ett förbud att bl.a. ta anställning hos konkurrenter och inte bara ett förbud mot att dela sekretessbelagd information.
Ett konkurrensavtal ska inte utformas för omfattande då det finns risk att det anses oskäligt och därmed jämkas eller ogiltigförklaras. Den geografiska begränsningen bör bl.a. inte vara alltför stor och t.ex. omfatta hela välden eller hela Sverige om det inte är motiverat. Vidare ska ett konkurrensavtal vara tidbegränsat och det är viktigt att den period som fastställs är rimlig/skälig annars finns risk för ogiltigförklarande även på sådan grund.
Ett konkurrensavtal som upprättas i samband med att en anställning påbörjas, eller under pågående anställning, upprättas mellan mellan arbetsgivaren och arbetstagare. Konkurrens kan antingen regleras direkt i anställningsavtalet som en konkurrensklausul eller separat i ett konkurrensavtal.
Ett konkurrensavtal ska vara tidsbestämt och kan både gälla under tiden då arbetstagaren innehar anställning hos arbetsgivaren och en tid därefter. En riktlinje är dock att ett konkurrensavtal inte bör löpa längre än 18 månader, i vissa fall 24 månader, från avslutad anställning.
När avtalet är upprättat ska det signeras av båda parterna. Då arbetsgivaren är en juridisk person, d.v.s. ett företag, ska en firmatecknare signera avtalet i dennes ställe. Detta kan t.ex. vara arbetstagarens chef eller annan behörig person. Signering kan antingen ske för hand eller elektroniskt.
Sker signering elektroniskt ska den färdigsignerade versionen tilldelas båda partena. Sker signering för hand bör avtalet upprättas och signeras i två exemplar så att båda kan behålla var sitt exemplar.
Nej, det ställs inget krav på notarisering av ett konkurrensavtal.
Nej, ett konkurrensavtal ska inte registreras någonstans.
Nej, det ställs inget krav på att ett konkurrensavtal bevittnas.
Innehållet i ett konkurrensavtal ska vara rimligt och rättvist för båda parter. Inkluderas oskäliga villkor som t.ex. alldeles för lång bundenhet riskeras avtalat att jämkas eller ogiltiförklaras. Av avtalet bör bl.a. följande information framgå:
Vid upprättande av ett konkurrensavtal är de allmänna avtalsrättsliga reglerna i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område tillämpliga.
Grundskydd för arbetsgivarens företagshemligheter fastställs i lagen (2018:558) om företagshemligheter.
Du fyller i ett formulär. Dokumentet utarbetas direkt efter hand som du besvarar frågorna.
Till sist får du det i Word- och PDF-format. Du kan ändra och återanvända det.
Handledningar som hjälper dig
Konkurrensavtal (anställning) - mall, exempel
Land: Sverige