Aktieägaravtal

Ett aktieägaravtal reglerar rättigheter och skyldigheter mellan aktieägare och bör alltså upprättas då ett aktiebolag ägs av fler än en person. Ett aktieägaravtal kan upprättas i samband med att flera personer tillsammans startar ett aktiebolag eller då ett aktiebolag delvis säljs till en ny delägare. Ett aktiebolag är en juridisk person som kan teckna avtal, äga saker och ha anställda. Bolaget är fristående och ägarna är alltså inte själva ansvariga för de skulder och åtaganden som bolaget har.

Varför upprätta ett aktieägaravtal?

För att undvika eventuella tvister i framtiden är det en god idé att upprätta ett aktieägaravtal. På detta sätt kan delägarna i förväg komma överens hur olika situationer ska regleras och det blir tydligt vilka skyldigheter och rättigheter som var delägare har. Genom att upprätta ett aktieägaravtal har delägarna alltså möjlighet att påverka hur aktiebolaget ska fungera praktiskt.

Ett aktieägaravtal ska inte förväxlas med bolagsordningen, även om liknande information tas upp i båda. Skillnaden dem emellan är främst att bolagsordningen är en offentlig handling, d.v.s. finns tillgänglig för allmänheten, medan ett aktieägaravtal inte är det. Aktieägare som önskar hålla viss information inom bolaget bör därför komplettera bolagsordningen med ett aktieägaravtal.

Hur fungerar det?

Det råder avtalsfrihet vid upprättande av ett aktieägaravtal, det är alltså upp till delägarna i fråga att avgöra vad som ska ingå. De kan antingen upprättas mer allmänt hållet eller mer detaljerat. Det är dock en god idé att reglera vad som ska hända vid olika eventuella framtidshändelser. Om t.ex. en delägare gifter sig kan det vara bra att ställa upp krav på äktenskapsförord för att undvika att delägarens make/maka ska få rätt till del av företaget vid en bodelning. Exempel på annat som kan regleras är hur verksamheten ska bedrivas, konkurrens, sekretess, hur vinst ska fördelas, utlösen vid dödsfall och hur en situation där en delägare önskar sälja sin del eller överlåta aktier ska hanteras.

Om så önskas kan det regleras hur styrelsen ska bildas, hur den är beslutsför samt antal personer som ska sitta i styrelsen. Det är inget krav utan viss information av detta ska redan finnas i bolagsordningen. Det kan dock tas in mer specifika bestämmelser i ett aktieägaravtal. Det samma gäller för mer specifika regler kring bolagsstämman och t.ex. hur ordförande i styrelsen samt bolagsstämman ska utses.

När avtalet är upprättat ska det signeras av båda parter. Därefter bör var part behålla var sin kopia. Upprättas aktieägaravtalet p.g.a. att aktier sålts till en ny delägare ska detta, efter transaktionen, även föras in i aktieboken och den nya delägaren bör tillhandahållas ett aktiebrev som kvitto på sitt köp.

Det kan även regleras hur aktier får överlåtas, om eventuella förbehåll ska vara gällande eller om överlåtelse är fri, samt hur aktiekapitalet kan förändras. Även sådan info framgår ofta av bolagsordningen men kan preciseras ytterligare i ett aktieägaravtal.

Ett aktieägaravtal är bindande mellan de aktieägare som signerar handlingen och det är alltså inte aktiebolaget i sig som blir bundet.

Tillämplig lag

Det finns ingen lag som reglerar hur ett aktieavtal ska utformas utan det är upp till aktieägarna att själva bestämma vad det ska innehålla. Vad som avtalas får dock inte strida mot Aktiebolagslagen (2005:551). Vidare finns allmänna regler om avtal i lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

Ändra mallen?

Du fyller i ett formulär. Dokumentet utarbetas direkt efter hand som du besvarar frågorna.

Till sist får du det i Word- och PDF-format. Du kan ändra och återanvända det.